Är UFO-debatten äntligen över? – Kunyaza = sprutande orgasmer!
I väst är den kvinnliga ejakulationen och sprutorgasm (fontänorgasm) fortfarande kontroversiellt. Men det är den inte i Rwanda. Förra veckan var jag på Fyris Bio i Uppsala och såg dokumentärfilmen ”Sacred Water”. Där fick vi följa med Vestine, en radio-DJ i Rwanda, i sin kamp att lära alla om legenden om ”det heliga vattnet”. Det kallas Kunyaza och är popuärt känt som ”sprutande orgasm”. Det finns en specifik teknik och man tycker det är viktigt för samlivet med sprutorgasm och vill bevara kunskapen och förmågan.

Det som också var speciellt var att Jessica Påfs (forskare i sexuell hälsa på Karolinska) föreläste innan filmen startade. Om kvinnlig ejakulation och sprutorgasm!!! Om hur den mystifierats, glorifierats, skammats och ifrågasatts. Samtidigt som den verkar vara ett helt normalt fenomen och en självklar komponent i ett fullbordat sex i Rwanda. Jessica upptäckte detta när hon var där och jobbade med mödravård och hörde hur de pratade om sprutande orgasmer, kunyaza. Kvinnorna var även tveksamma till hormonpreparat, eftersom de var rädda att det kunde påverka ”det heliga vattnet” negativt.

För över tio år sedan var jag på Karolinska och intervjuade docent Olle Johansson. Olle forskade på hur mikrovågor påverkar våra slemhinnor i vaginan och ”upptäckte” då av en slump nervändar vid både G- och A-zonen. Han var faktiskt lite av en världkändis en kort period på 90-talet. Därför var jag där. Men när vi kom på tal om kvinnlig ejakulation och fontänorgasm så berättade han att i hans korridorer så kallas den för UFO-debatten! Alltså något som inte finns.

Så om nu en forskare från Karolinska idag kan stå och föreläsa om sprutorgasm betyder det då att UFO-debatten är över?

Lite kort nutidshistorik
Kvinnokroppen (hennes anatomi och sexualitet) och forskningen har genom tiderna haft ett komplicerat förhållande. Fenomenet kvinnlig ejakulation har varit kontroversiellt och kvinnors egna berättelser har misstrotts. De flesta har hört talas om den, kanske upplevt, men få har djupare och grundläggande kunskap. En del tror fortfarande att det är en modern myt. Hur kvinnlig ejakulation framställs och vilken innebörd den får varierar beroende på tidsandans normer och syn på kropp och sex. Kvinnors erfarenhet får inte legitimitet om inte forskningen kan styrka dem.

I början på 80-talet tar forskningen fart. En fallstudie bevisar en gång för alla existensen av kvinnlig ejakulation. Vätskan var inte urin, innehöll PSA och kom från skenes körstlar, sedemera kallad den kvinnliga prostatan och utsöndrades via urinröret. Därefter publiceras flera bidrag som stärkte inställningen att sprutorgasm är en del av den kvinnliga sexualiteten. Man vill sprida kunskap, normalisera och ta bort mystisismen. Kvinnors egna berättelser är en del av forskningsfältet.

Det uppstår också ett nytt feministiskt perspektiv. Förutom att man vill lyfta att ejakulationen faktiskt existerar vill man spegla fler kvinnors erfarenheter och skildra kvinnans sexualitet som något fristående från mannen i alla dess varianter. Hon kan ta kontroll över sin egen kropp och att ejakulera är en anatomisk förmåga vi är födda med. Kvinnor börjar på allvar gå olika kurser och lära att utforska sig själva.

Men med tiden kom kritiska röster som ville ställa högre krav på vetenskaplighet. Att forskningen utförts på för få, att kvinnorna var tvivelaktiga och att vätskan inte analyserats på ett vetenskapligt säkert sätt.

Förbud mot sprutorgasm i porrfilm i Storbritanien – är inkontinens
Motreaktionen som kommer på 2000-talet vill se ejakulationen bara som ett fysiologiskt fenomen och inte sexuellt. Dessutom är ny teknik tillgänglig. En del är kritiska till fenomenet och resonerar att om den existerar borde ju frånvaro av den vara patologiskt. Och tvärt om, om den inte är kopplad till orgasm borde det ju vara fel på kvinnor som får sprutorgasm. I samma veva hittar man även urinmarkörer i sprutorgasmer. Slutsatsen blir att det är utspädd urin och inte hänger samman med orgasm. På så sätt kommer forskningen fram till att en kvinna som får en sprutorgasm lider av sexuell urininkontinens. Därför blir det förbjudet i Storbritannien att skildra sprutorgasmer i porrfilmer som produceras där. Det är ju perverst med urin.

Den ”riktiga” kvinnliga ejakulationen
Man lägger också märke till att det verkar finnas två olika typer av ejakulat och det blev viktigt för en del att se dem som två olika fenomen. Genom en undersökning kommer man fram till att den ”riktiga” kvinnliga ejakulationen är den från prostatan, där vätskan som kommer ut är lite ”mjölkigare” och inte är lika omfattande som sprutorgasmen, medan sprutorgasmen är utspädd urin och kommer från blåsan.

Ufo-debatten närmar sig Tao!?
Inom Tao finns begreppet ”de tre heliga vattnen”. Tre olika erotiska flöden som har tre olika portar.

Den 1:a är stimulering av klitoris som ger utlösning av ejakulat från prostatan.

Den 2:a porten är stimulering av G-zonen vars utlösning kommer via njurarna och därför via urinblåsan och hänger ihop med hormonet aldosteron. Har aldrig hittat någon vetenskaplig fakta om detta. Men det kanske kommer nu när man sett att urinblåsan på något mystiskt sätt fyller sig under sexuell stimulering. De kvinnor som undersökt detta ejkulat, som ofta är klart och doftlöst, är överens om att det inte är urin. Det är som att kroppen kan producera olika vätskor genom olika tillstånd och känslor. Som när vi gråter när vi är ledsna och vi kan gråta floder.

Den 3:e porten är A-zonen och/eller livmodertappen. Det ejakulatet kommer inifrån livmodern och kan vara tjockt och vitt.

Låt inte vetenskapen begränsa dig
Så jag tror nog att UFO-debatten kommer att fortgå, allmedan vi fortsätter att praktiskt undersöka hur vi fungerar. I detta utforskande är det viktigt att inte låta vetenskapen begränsa vad som är möjligt eller inte. Samtidigt är det av värde att både skaffa kunskap om och utforska sin kropp och sexualitet. Kvinnans njutning och sexualitet är och förblir en ständig källa till fascination och mystik, och det är upp till var och en av oss att gå tillbaka med vår uppmärksamhet till vår egen kropp. Vi behöver inte någon vetenskaplig validering av våra unika njutningsförmågor. Alla kroppar vill och kan njuta om de får möjlighet!

Vad har du för erfarenheter eller tankar kring den kvinnliga ejakulationen?
Kommentera gärna nedan eller maila mig: irene@bodycoach.nu

Pin It on Pinterest

Share This